{"id":223379,"date":"2025-05-14T08:15:34","date_gmt":"2025-05-14T04:15:34","guid":{"rendered":""},"modified":"-0001-11-30T00:00:00","modified_gmt":"-0001-11-29T20:00:00","slug":"","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ucnoqta.az\/?p=223379","title":{"rendered":"Venera v\u0259 ya Mars deyil:"},"content":{"rendered":"<p><strong>Bu planet\u0259 t\u0259xmin\u0259n be\u015f saata &ccedil;atmaq olar.<br \/>\nYerin kosmik qon\u015fular\u0131n\u0131n m&uuml;zakir\u0259l\u0259rind\u0259 Merkuri tez-tez n\u0259z\u0259r\u0259 al\u0131nm\u0131r. Bununla bel\u0259, yeni hesablamalara g&ouml;r\u0259, o, biz\u0259 \u0259n yax\u0131n planet olub.&nbsp;<\/strong><\/p>\n<p>Ucnoqta.az x\u0259b\u0259r verir ki, bu bar\u0259d\u0259 Farmingdale Observer yaz\u0131r.<br \/>\nQeyd olunur ki, NASA v\u0259 AB\u015e Ordusu M&uuml;h\u0259ndislik Ara\u015fd\u0131rma v\u0259 \u0130nki\u015faf M\u0259rk\u0259zinin aliml\u0259ri planetl\u0259rin yax\u0131nl\u0131\u011f\u0131 il\u0259 ba\u011fl\u0131 \u0259n\u0259n\u0259vi ideyan\u0131 alt-&uuml;st edibl\u0259r. Onlar yenilik&ccedil;i &ldquo;n&ouml;qt\u0259 dair\u0259si metodu&rdquo;ndan istifad\u0259 ed\u0259r\u0259k, sad\u0259c\u0259 olaraq \u0259n yax\u0131n yax\u0131nla\u015fma n&ouml;qt\u0259l\u0259rini &ouml;l&ccedil;m\u0259kd\u0259ns\u0259, zamanla planetl\u0259r aras\u0131ndak\u0131 orta m\u0259saf\u0259l\u0259ri hesablay\u0131blar. N\u0259tic\u0259l\u0259r g&ouml;st\u0259rdi ki, Merkuri orta hesabla Yer\u0259 Venera v\u0259 ya Marsdan daha yax\u0131nd\u0131r.<\/p>\n<p>N\u0259\u015fr payla\u015f\u0131b ki, bu k\u0259\u015ff Merkurinin G&uuml;n\u0259\u015f \u0259traf\u0131nda s&uuml;r\u0259tli orbiti il\u0259 ba\u011fl\u0131d\u0131r. Onun s&uuml;r\u0259tli f\u0131rlanmas\u0131 o dem\u0259kdir ki, dig\u0259r planetl\u0259r\u0259 nisb\u0259t\u0259n G&uuml;n\u0259\u015f sisteminin Yerl\u0259 eyni t\u0259r\u0259find\u0259 daha &ccedil;ox vaxt ke&ccedil;irir.<\/p>\n<p>Aliml\u0259r izah etdil\u0259r ki, hesablamalar &ccedil;ox sad\u0259 oldu\u011fundan bu yax\u0131nl\u0131q modeli gizli qal\u0131r. Uzun m&uuml;dd\u0259t \u0259rzind\u0259 orbital dinamikas\u0131n\u0131 n\u0259z\u0259r\u0259 alan daha m&uuml;r\u0259kk\u0259b &ouml;l&ccedil;m\u0259 &uuml;sullar\u0131ndan istifad\u0259 ed\u0259r\u0259k, onlar m&uuml;\u0259yy\u0259n edibl\u0259r ki, Merkuri, orta hesabla, G&uuml;n\u0259\u015f sistemind\u0259ki b&uuml;t&uuml;n planetl\u0259r\u0259 \u0259n yax\u0131n qon\u015fudur.<\/p>\n<p>N\u0259\u015fr \u0259lav\u0259 edib ki, Yerin Merkuriy\u0259 \u0259n yax\u0131n yax\u0131nla\u015fmas\u0131n\u0131n m\u0259saf\u0259si 77 milyon kilometrdir. Bununla bel\u0259, b\u0259zi kosmik g\u0259mil\u0259r, o c&uuml;ml\u0259d\u0259n NASA-n\u0131n Parker G&uuml;n\u0259\u015f zondu planet\u0259 \u0259n y&uuml;ks\u0259k s&uuml;r\u0259tl\u0259 t\u0259xmin\u0259n be\u015f saat \u0259rzind\u0259 &ccedil;ata bilir.<\/p>\n<p>Merkuri -173&deg;C il\u0259 427&deg;C aras\u0131nda d\u0259yi\u015f\u0259n h\u0259ddind\u0259n art\u0131q temperatur v\u0259 \u0259h\u0259miyy\u0259tli atmosferin olmamas\u0131 s\u0259b\u0259bind\u0259n birba\u015fa insan k\u0259\u015ffiyyat\u0131 &uuml;&ccedil;&uuml;n \u0259l&ccedil;atmaz olaraq qal\u0131r. Bununla bel\u0259, aliml\u0259r planet\u0259 vacib m\u0259lumatlar\u0131n toplanmas\u0131na k&ouml;m\u0259k ed\u0259n robot missiyalar\u0131 g&ouml;nd\u0259rirl\u0259r.<br \/>\nN\u0259\u015fr yeni ara\u015fd\u0131rman\u0131n elmin nec\u0259 daim inki\u015faf etdiyini n&uuml;mayi\u015f etdirdiyini vur\u011fulay\u0131b. B\u0259z\u0259n h\u0259tta qurulmu\u015f n\u0259z\u0259riyy\u0259l\u0259r d\u0259 yanl\u0131\u015f olur.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bu planet\u0259 t\u0259xmin\u0259n be\u015f saata &ccedil;atmaq olar. Yerin kosmik qon\u015fular\u0131n\u0131n m&uuml;zakir\u0259l\u0259rind\u0259 Merkuri tez-tez n\u0259z\u0259r\u0259 al\u0131nm\u0131r. Bununla bel\u0259, yeni hesablamalara g&ouml;r\u0259, o, biz\u0259 \u0259n yax\u0131n planet olub.&nbsp; Ucnoqta.az x\u0259b\u0259r verir ki,&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":251278,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_lmt_disableupdate":"","_lmt_disable":"","footnotes":""},"categories":[97],"tags":[],"class_list":["post-223379","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-maraqli"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223379","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=223379"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223379\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/251278"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=223379"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=223379"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=223379"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}