{"id":221271,"date":"2025-04-09T10:14:05","date_gmt":"2025-04-09T06:14:05","guid":{"rendered":""},"modified":"-0001-11-30T00:00:00","modified_gmt":"-0001-11-29T20:00:00","slug":"","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ucnoqta.az\/?p=221271","title":{"rendered":"G\u00fcn\u0259\u015f daha da parlaqla\u015f\u0131r,"},"content":{"rendered":"<p><strong>&quot;H\u0259yat\u0131n\u0131n&quot; \u0259sas m\u0259rh\u0259l\u0259sind\u0259 olan h\u0259r hans\u0131 bir ulduz kimi G&uuml;n\u0259\u015f adlanan sar\u0131 c\u0131rtdanda da n\u0259h\u0259ng termon&uuml;v\u0259 reaktoru var.&nbsp;<br \/>\nBu reaktor, ulduzun &uuml;mumi h\u0259cminin yaln\u0131z be\u015fd\u0259 birini tutan, lakin k&uuml;tl\u0259sinin yar\u0131dan &ccedil;oxunu t\u0259\u015fkil ed\u0259n g&uuml;n\u0259\u015f n&uuml;v\u0259sidir. M\u0259hz orada hidrogen heliuma &ccedil;evrilir, fotonlar \u015f\u0259klind\u0259 enerji burax\u0131r &#8211; ulduz bel\u0259 &quot;yan\u0131r&quot;.<\/strong><\/p>\n<p>Ucnoqta.az xarici m\u0259tbuata istinad\u0259n x\u0259b\u0259r verir ki, astronomlar indi o q\u0259d\u0259r m&uuml;xt\u0259lif ulduzlar\u0131 m&uuml;\u015fahid\u0259 etdil\u0259r ki, onlar\u0131n t\u0259kam&uuml;l&uuml;n&uuml;n &ccedil;ox t\u0259f\u0259rr&uuml;atl\u0131 m\u0259nz\u0259r\u0259sini t\u0259rtib edibl\u0259r. Bu, G&uuml;n\u0259\u015fin t\u0259xmin\u0259n 4,6 milyard ildir ki, &quot;yand\u0131\u011f\u0131n\u0131&quot; ba\u015fa d&uuml;\u015fm\u0259y\u0259 imkan verdi v\u0259 &ouml;z nukleosintezini eyni m&uuml;dd\u0259t\u0259, h\u0259tta bir az daha uzun m&uuml;dd\u0259t\u0259 &#8211; t\u0259xmin\u0259n 5 milyard il davam etdir\u0259c\u0259k.<\/p>\n<p>O zaman G&uuml;n\u0259\u015fd\u0259ki termon&uuml;v\u0259 yanaca\u011f\u0131 t&uuml;k\u0259n\u0259c\u0259k, y\u0259ni milyardlarla il cazib\u0259 q&uuml;vv\u0259sinin &ouml;z n&uuml;v\u0259sini s\u0131xmas\u0131na mane olan mane\u0259 n\u0259hay\u0259t yox olacaq. V\u0259 o, planet &ouml;l&ccedil;&uuml;s&uuml;nd\u0259 &ccedil;&ouml;k\u0259c\u0259k &#8211; a\u011f c\u0131rtdana &ccedil;evril\u0259c\u0259k. G&uuml;n\u0259\u015fin xarici t\u0259b\u0259q\u0259l\u0259ri is\u0259 \u0259ksin\u0259, inan\u0131lmaz d\u0259r\u0259c\u0259d\u0259 geni\u015fl\u0259n\u0259c\u0259k. Aliml\u0259rin hesablamalar\u0131na g&ouml;r\u0259, q\u0131rm\u0131z\u0131 n\u0259h\u0259ngin bu son m\u0259rh\u0259l\u0259sind\u0259 G&uuml;n\u0259\u015f m&uuml;tl\u0259q Merkuri v\u0259 Veneran\u0131 udacaq v\u0259 &ccedil;ox m&uuml;mk&uuml;nd&uuml;r ki, Yer v\u0259 Mars da bu aqib\u0259td\u0259n qa&ccedil;a bilm\u0259y\u0259c\u0259k. N\u0259hay\u0259t, ulduz &quot;mantiyas\u0131&quot; n&uuml;v\u0259d\u0259n ayr\u0131lacaq v\u0259 onu planetar dumanl\u0131q adlanan m&ouml;ht\u0259\u015f\u0259m buludla \u0259hat\u0259 ed\u0259c\u0259k.<\/p>\n<p>Lakin b&uuml;t&uuml;n bunlar yaln\u0131z 5 milyard ild\u0259n sonra ba\u015f ver\u0259c\u0259k v\u0259 bu arada, geofizikl\u0259rin proqnozlar\u0131 Yerin m\u0259skunla\u015fan planet kimi daha tez m\u0259hv olaca\u011f\u0131n\u0131 v\u0259d edir.<br \/>\nOnlar izah edirl\u0259r ki, G&uuml;n\u0259\u015f t\u0259dric\u0259n isinir v\u0259 parlaqla\u015f\u0131r v\u0259 atmosfer buna m&uuml;tl\u0259q reaksiya ver\u0259c\u0259k. Rusiya Elml\u0259r Akademiyas\u0131n\u0131n Astronomiya \u0130nstitutunun Ulduzlar\u0131n fizikas\u0131 v\u0259 t\u0259kam&uuml;l&uuml; \u015f&ouml;b\u0259sinin m&uuml;diri Dmitri Vibe Life.ru sayt\u0131na izah edib ki, bu, G&uuml;n\u0259\u015fin v\u0259 &uuml;mumilikd\u0259 ulduzlar\u0131n t\u0259kam&uuml;l&uuml;n&uuml;n x&uuml;susiyy\u0259tidir.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&quot;H\u0259yat\u0131n\u0131n&quot; \u0259sas m\u0259rh\u0259l\u0259sind\u0259 olan h\u0259r hans\u0131 bir ulduz kimi G&uuml;n\u0259\u015f adlanan sar\u0131 c\u0131rtdanda da n\u0259h\u0259ng termon&uuml;v\u0259 reaktoru var.&nbsp; Bu reaktor, ulduzun &uuml;mumi h\u0259cminin yaln\u0131z be\u015fd\u0259 birini tutan, lakin k&uuml;tl\u0259sinin yar\u0131dan&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":251278,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_lmt_disableupdate":"","_lmt_disable":"","footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-221271","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/221271","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=221271"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/221271\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/251278"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=221271"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=221271"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ucnoqta.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=221271"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}